Jag sitter och räknar matte, emellanåt och lyssnar på åskan. Vilken underbar kombination va? Jag hatar åskan, eller rättare sagt - jag hatar blixten. Sen jag var liten har jag alltid hyperventilerat och varit livrädd så fort jag sett en blixt eller hört dunder. Jag minns när mamma eller pappa lärde mig att jag skulle räkna från att blixten blixtrat till att man hör dundret, då blev jag lite lugnare när jag insåg att den var sisådär 7 km bort. Men ändå. Jag kommer alltid vara fegisen som springer in i en bil så fort jag hör något. Det tvivlar jag inte en sekund på.

Nog babblat. Matte var det ja. Imorgon är det sista delen i Nationella matte. Jag är inte taggad någonstans. Istället fördröjer jag tiden med att kolla bloggar. Bra Kajsa, bra.

Om ni inte har någonting för er tycker jag starkt att ni ska gå in på Emmys blogg och slänga in en kommentar, något i stil med "Grattis bruden!", hon har nämligen tagit körkort. 7kt grymt Emmy. Wey! Nu finns det inte bortförklaringar att varken du eller jag orkar cykla den där långa vägen till varandra, för nu kan du bara sätta dig bakom ratten och åka och hämta mig. Problemet löst - check! Så gör det, är ni snälla. Nu ska jag återgå till ekvationer, geometri, algebra osv osv.
BIG LOVE!