Hanna och jag, saknad brud.

Sitter i skolan. Helt själv. Ja, alltså visst ränner det runt folk här. Men varken Michaela eller Mathilda är i skolan idag så det känns ganska tomt med tanke på att jag är van vid att vara omkring dem 24/7, känns det som. Jag har historia nu. Egentligen borde jag skriva om elisabetanska tiden, men det lockar inte för tillfället. Deprimerande inlägg, haha. Nä då. Jag är pigg och glad. På fredag ska jag och mina fyra själar, minus Louise kolla Krunegård, Hoffmaestro, Timo och alla godingar live. Låter himla bra i mina öron.

Nu måste jag återgå till historian, måste! Puss på er.